Kunde inte låta bli
Nu har jag gjort några frågor på svenska arbetet. Får räcka för idag. Ska snart krypa ner i min (jag skulle vilja säga varma här, men den är nästan jämt kall) säng. Men först ska jag skriva ett blogg inlägg! Det kliar i mina fingrar, så jag skriver av mig här förstås!
Imorse ville jag verkligen inte kliva upp ur sängen. Fast när jag tänker efter så vill jag aldrig kliva upp tidigt. Men så får man ett lite uppiggande sms av Jonte, där de står att historieläraren var sjuk, så helt plötsligt blev skoldagen två och en halvtimme kortare. Det var skönt att sluta tidigt eftersom jag var så trött. Känns som om jag inte sovit en blund inatt. Fast det vet jag att jag har. Vaknade och tänkte att klockan bara var fem eller sex på morgonen, men upptäckte att det var ovanligt ljust ute för att vara fem eller sex på morgonen. Kollade på klockan och såg, tyvärr, att klockan var åtta, tjugo minuter kvar tills plågolarmet skulle ringa. Jag försökte, förgäves, somna om så jag skulle få sova i tjugo minuter. Jag undrar hur jag tänkte där egentligen? Bara meningslöst att sova i tjugo minuter, och man vaknar dessutom upp ännu tröttare då! (Iaf jag)
Så idag hade vi i alla fall bara två lektioner, pedagogisk ledarskap och idrott. Det var basket på gympan. Kände att kroppen var lite öm från gårdagens träning och känner det nu, fast det är ganska skönt ändå. Den var föresten rolig, träningen alltså. Vi var bara fyra stycken som tränade igår (vi brukar annars vara över tio i gruppen, men med tanke på kylan och vädret så var säkert många sjuka) så då fick man lite mer råd eftersom instruktören inte hade speciellt många att hålla koll på.
Nu börjar klockan bli mycket så jag ska lägga mig nu.
Godnatt!