Ja hej o hojsan
Efter en skön helg är det åter en ny skolvecka. Dagen började med ett kursprov i spanska läsförståelse. Jag hoppas det gick bra, vill verkligen ha ett MVG. Ja sen fortsatte dagen som vanligt. Idrott, stor håltimme, som vi dödade genom att gå ner till stans bibliotek och plugga pedagogisk ledarskap, och sist kriminologi. Vissa människor är så elaka. Jag förstår verkligen inte hur man kan vara så. Tycker synd om läraren som tvingas stå ut med det.
Drog hem en stundis och kollade lite på TV. Sedan var det bara att byta om och packa ner lite träningsgrejer och dra till friskis och svettis för mitt andra jympa pass. Det känns som om det gick lite lättare att hänga med idag. Kan man inte.. ja då är det bara att försöka eller typ göra något eget, bara det tar. Haha, så kul också. Hon som håller i passet pratar i en mic så att alla ska höra, men jag hör inte alltid för det spelas musik samtidigt. Hälften vänder sig mot ena kortsidan och den andra hälften mot andra kortsidan. Själv står jag kvar, vänd mot långsidan och stampar. Upptäcker att precis alla har vänt sig, utom jag, och vänder mig snabbt åt rätt håll så jag står ansikte mot ansikte med andra hälften. Kändes lite kul att stå och stampa mot varandra sådär. Rätt som det är så går strömmen mot mig och jag är såklart oförberedd. Förvrirrad som jag blev så vände jag mig om och började följa dem, men såg att "min" hälft gick åt andra hållet och fick vända mig ännu en gång. Jaja, jag har kul åt mig själv i alla fall. :P
Pappa kom och hämtade mig efteråt. Åkte hem och duschade och åt middag. Började känna av symptomen från middagen efter jympa passet förra veckan. Det började liksom bubbla i mig och jag blev lite småfnissig. Men jag lyckades skärpa till mig den här gången. Fast det är ju en väldigt härlig känsla att känna det där kittliga bubblandet och känna att man verkligen vill skratta, att man är glad.
Har suttit vid datorn, vilat lite och suttit här igen. Mina armar gör inte ont längre, så skönt! Hade ont förut, började någon gång på dagen. Eller ja, det är en slags värk, man känner sig trött i armarna och det känns väl lite som om man har växtvärk. Igår kväll hade jag samma värk i höger ben, som satt kvar idag. Sedan var det precis som om det flyttades till vänster ben för att sedan flyttas upp till armarna. Störigt! Har haft liknande förut, men inte som idag då det till slut var både armar och ben. Jag kanske spänner mig eller något. Dumt att man inte riktigt vet sånt, om man är spänd eller inte alltså. Det skulle bli mycket lättare att slappna av då.
Oj, tio i tolv! Måste borsta bissingarna, som Solveig brukar säga, och krypa ner i sängen och läsa kriminologi. Har sista provet nu på onsdag och till det vill jag skaffa mig de tre bokstäverna!
Natti
Drog hem en stundis och kollade lite på TV. Sedan var det bara att byta om och packa ner lite träningsgrejer och dra till friskis och svettis för mitt andra jympa pass. Det känns som om det gick lite lättare att hänga med idag. Kan man inte.. ja då är det bara att försöka eller typ göra något eget, bara det tar. Haha, så kul också. Hon som håller i passet pratar i en mic så att alla ska höra, men jag hör inte alltid för det spelas musik samtidigt. Hälften vänder sig mot ena kortsidan och den andra hälften mot andra kortsidan. Själv står jag kvar, vänd mot långsidan och stampar. Upptäcker att precis alla har vänt sig, utom jag, och vänder mig snabbt åt rätt håll så jag står ansikte mot ansikte med andra hälften. Kändes lite kul att stå och stampa mot varandra sådär. Rätt som det är så går strömmen mot mig och jag är såklart oförberedd. Förvrirrad som jag blev så vände jag mig om och började följa dem, men såg att "min" hälft gick åt andra hållet och fick vända mig ännu en gång. Jaja, jag har kul åt mig själv i alla fall. :P
Pappa kom och hämtade mig efteråt. Åkte hem och duschade och åt middag. Började känna av symptomen från middagen efter jympa passet förra veckan. Det började liksom bubbla i mig och jag blev lite småfnissig. Men jag lyckades skärpa till mig den här gången. Fast det är ju en väldigt härlig känsla att känna det där kittliga bubblandet och känna att man verkligen vill skratta, att man är glad.
Har suttit vid datorn, vilat lite och suttit här igen. Mina armar gör inte ont längre, så skönt! Hade ont förut, började någon gång på dagen. Eller ja, det är en slags värk, man känner sig trött i armarna och det känns väl lite som om man har växtvärk. Igår kväll hade jag samma värk i höger ben, som satt kvar idag. Sedan var det precis som om det flyttades till vänster ben för att sedan flyttas upp till armarna. Störigt! Har haft liknande förut, men inte som idag då det till slut var både armar och ben. Jag kanske spänner mig eller något. Dumt att man inte riktigt vet sånt, om man är spänd eller inte alltså. Det skulle bli mycket lättare att slappna av då.
Oj, tio i tolv! Måste borsta bissingarna, som Solveig brukar säga, och krypa ner i sängen och läsa kriminologi. Har sista provet nu på onsdag och till det vill jag skaffa mig de tre bokstäverna!
Natti
Kommentarer
Trackback
