martiwa

Då har man tagit studenten. Det tog slut så fort. De här tre åren drog förbi innan jag egentligen hann fånga dem. Fast livet är väl så - man lever i det som inte är. Man lever i framtiden och i minnen.
Jag är jätteglad över att äntligen ha gått ut gymnasiet och uppleva en helt underbar student! Men jag är samtidigt väldigt ledsen. Nu helt plötsligt är det ingen självklarhet att komma tillbaka till skolan i höst. Det är ingen mer SPBV. Jag kommer sakna klassen.
Studentdagen var i alla fall jätterolig! Först var det champagnefrukost. Hade däremot ingen aptit, var så uppspelt inför dagen, så det blev inte så mycket ätande där inte hehe. Efter det tågade alla ner mot maren där klasserna skulle samlas. Det var underbart. Då var det vår tur att föra massa oväsen, skrika och vifta med ballonger. Vissa vinka tillbaka till oss medan andra höll för öronen och suckade.
Från maren skulle vi tåga upp mot skolan. Den klass som samlat på sig mest poäng under året fick gå först i tåget. Gissa vilka det var? Jo, vi! BV3!!! Det slutade däremot med att alla klasser gick i en enda röra, haha.
I skolan samlades alla treor i varsitt klassrum. Vi gjorde inte så mycket, väntade mest på att få ta klassfoto utanför skolans framsida. Jag tror föresten att fotografen tyckte vi var rätt jobbiga...
Sedan var det lunch på skolans baksida. Det blev förrätt, varmrätt och efterätt. Jag vet inte exakt vad det var vi åt, så den biten skippar vi. Under tiden höll representanter från varje klass tal som klassen hade skrivit tillsammans. I vårt fall var det dock inte så. Det var kul att lyssna på alla tal, men ingen slog vårt!
När vi hade ätit samlades vi i aulan för stipendieutdelningar, tal av rektorn och sång. Studentsången kunde ingen, knappt rektorn. Vi fick också veta vilken klass som hade vunnit (jag antar att de räknade in talet här nu också eftersom det var en tävling) och skulle springa ut först. Ännu en gång blev det BV3, yaaay!
Sedan var det dags. Utspringet! Det var nog det bästa på hela dagen. Man bara såg hur de framför sig helt plötsligt började springa nerför trappan och då var det bara att själva springa ner. Vi i stort sett hoppade ut genom dörren och fortsatte hoppa på scenen (?) och skrika. Det var fullt av folk där och det var först svårt att hitta sitt eget plakat. Funderade på hur fan jag skulle hitta den bland alla, men gjorde det till slut. Där stod pappa, mamma, Solveig, Linda, mormor, Nicole, Emma och Faduma. Fick kramar, massa gosedjur och blommor att ha runt halsen. Fick plocka av mig för det blev för tungt, hahaha.
Efter att ha minglat lite var det dags att åka flak. Jag försökte hitta Jonte så jag kunde säga hejdå ordentligt, men jag såg honom inte. Kändes jättetråkigt att jag inte fick chansen till det..
Vi åkte runt stan några varv. Det var kul! Synd bara att det inträffade en olycka. Tror däremot att det gick bra för dem vad jag hörde.
Blev upphämtade av pappa och grannen i grannens mustang. Har aldrig åkt bil utan tak, så det var häfitigt! Hade ett jättetrevligt mottagande här hemma. Släkten och Mark var här. Efter det blev det utgång med Emma, Hind, Elin och deras pojkvänner. Det var en trevlig kväll.
Tack för en bra dag! Hade jättekul!