Värme


Cypern sommaren 2011.
Jag skulle inte ha någonting emot att sätta mig på ett plan och låta det flyga mig till en varm destination.

Ryser


Funderingar

Jag har funderat och jag funderar fortfarande. Det är inga små beslut det handlar om. Är jag glad och nöjd nu? Blir jag glad och nöjd om jag väljer det andra?
Ibland är det frustrerande att inte veta vilka konsekvenser det blir av de val man gör.

Styrkegivande musik

Jag är nog inte ensam om att tycka att musik kan vara ett värdefullt hjälpmedel när man tränar. Däremot fungerar inte all typ av musik till alla typer av träningar. När jag är på gymmet är det antingen Rix FM eller Mix Megapol på radion. Det de spelar passar bara inte till gymmet. Jag blir snarare tröttare av att behöva lyssna på Maggios "Välkommen in" samtidigt som jag springer på löpbandet eller kör crosstrainer. (Inte heller blir jag sugen på att gå på fest..)
Det här är ett bra exempel på en låt som skulle kunna peppa mig:

!

Om man verkligen vill någonting, då går det.
Man ska inte underskatta stark drivkraft.

Skrattar

Verkar som det funkar nu. Tycker fortfarande att det här klippet är roligt, kanske tycker du också det.


Fattar inte

När jag försöker lägga in ett nytt youtube-klipp och sen publicerar det blir det helt plötsligt samma Aerosmith-klipp från föregående inlägg. Jag fattar inte varför det blir så. Vore ju fint om det här jag precis har skrivit också blev ett Aerosmith-klipp.

Musik i mina öron

Jag älskar verkligen att lyssna på musik. När jag sitter vid datorn, tränar eller åker bil. Den största anledningen till att jag gillar att åka bil är för musikens skull. Det är bara så himla synd att jag inte kan sjunga också. Hade jag haft en sångröst hade jag nog suttit och sjungit hela dagarna. Hade jag besuttit den förmågan hade jag följt den här sångarens uppmaning och sjungit med:

Har blivit väldigt fäst vid den här låten.

.

Jag önskar, ÖNSKAR verkligen att jag var bombsäker på vad jag vill.
Detta velande. Det gör mig så less. LESS!!

Tidsfördriv

När klockan blev halv fyra gav jag upp. Mobilen hade jag ställt på halv fem, det kändes inte värt att försöka somna. Så nu sitter jag här och fördriver tiden medan jag väntar på att det ska bli dags att gå till jobbet. Det här med omställning är inte riktigt min grej. I alla fall inte till förmiddag.
Jag är övertygad om att jag kommer somna tidigt ikväll.

Framtidsplaner

Min underbara semester tog slut för några dagar sedan och nu har mitt mer rutinerade liv börjat igen. Det har varit skönt och välbehövligt med fyra veckors semester. Jag har hunnit spendera den tiden till att umgås med älskling, familj och vänner. Och dessutom tillbringat en vecka nere i Cypern. Ååh, det var helt underbart! Jag vill tillbaka!
Jag har även haft tid till att fundera en del över min framtid. Vad jag vill göra och när jag vill göra det. Jag tror att jag har en plan i alla fall. Det känns lugnande. Många känner nog igen sig i känslan av att inte ha ett hum om vad man ska göra. Hur jobbigt och stressigt det är. Vad som däremot är mindre lugnande är om det blir av eller inte. Jag har ett hinder som kanske är för högt för mig. Men förhoppningsvis kan jag hoppa tillräckligt högt..
Nu blir det lägga sig och läsa en av Philippa Gregorys böcker.
Godnatt

Long time no see

Nu har jag verkligen slagit rekord. Ett personligt rekord alltså. Jag har inte uppdaterat på... tre månader va? Jag har faktiskt ingenting att skriva. Ingenting jag känner för att skriva ner i alla fall. Däremot kan jag dela med mig av en låt som jag har fastnat för.


En undran..

....till mig själv.
När ska jag byta bloggdesign? Känns som jag har haft min väldigt länge nu.


And I'm crazy, but you're naked


Den här har gått på repeat i mitt huvud hela dagen. Jag kunde inte stänga av den! Sen har min hjärna tolkat det som att hon säger "and I'm crazy, but you're naked" istället för "but you like it". Hur är det med mig och engelsk lyrics egentligen?
Appropå videon. Shakira är otroligt snygg. Jag skulle inte tacka nej till hennes utseende!  

Kärlek


Låt oss skippa poesin (för sånt är jag inge bra på) och istället bara låta bilden tala för sig själv.

Inspiration förut, men inte idag

Det är irriterande när man så gärna vill skriva något, men inte har någon inspiration. Känns som jag aldrig har inspiration. Jag var mer kreativ för några år sedan. Då brukade jag skriva fanfictions och publicera på en hemsida som kallas fanfiction.net. När jag går tillbaka och läser dem så inser jag vilken galen fantasi jag hade. Vissa av mina berättelser hade så galen handling att jag skruvar mig i stolen för det blir så pinsamt att läsa. Sen var ju mitt sätt att skriva på och min engelska inte något att hurra över. I alla fall när det kommer till en av mina första fanfictions. Katastrofal engelska, inga kommatecken, utropstecken eller någonting som skulle kunna förenkla läsningen. Allt är bara en enda röra.
"Lisa var ute i skogen plockade bär och ropade till sin kompis som också var där kan du komma hit och hjälpa mig."
Så illa skrev jag. För att det inte ska bli jättepinsamt kan jag tillägga att jag var tolv år när min första fanfiction skrevs.
Nä, nu orkar jag inte skriva mer.


Här har vi en rubrik

De här hemma sa att jag kommer vara helt slut första månaden efter jobbet. Jag sa att jag inte märkt av det. Det är väl inte riktigt sanningen när jag tänker efter. För trött har jag blivit. I alla fall när man börjar klockan sex på morgonen och måste gå upp halv fem. DÅ är man trött när man kommer hem kan jag säga! Har inte orkat träna, plugga körkortsteori och övningsköra. Usch, ångest. Den här veckan jobbar jag däremot eftermiddag. Så då börjar jag klockan två. Mycket piggare är man. Dock slutar jag halv elva, då är det i stort sett läggdags när man kommer hem.
Men det känns så bra att jobba. Jag trivs med arbetsuppgifterna och arbetsplatsen och har bra arbetskollegor. Vissa dagar har jag riktigt roligt också. Det är såna där dagar då man skrattar hela tiden. Det är härligt. Sen är det också rätt skönt att man inte får ha smink eller smycken på sig. Kläder behöver man inte heller bry sig om. Man byter ändå om där. Och alla ser då likadana ut.
Nu ska jag krypa ner i min underbara, varma och älskade säng.

Jobb

Förra veckan fick jag veta att jag hade fått jobb. När jag blev uppringd av Proffice och fick veta att jag ska jobba som maskinoperatör på AstraZeneca betedde jag mig som om jag hade vunnit på lotto. Så glad blev jag! Skrev på kontrakt i måndags hos Proffice och i tisdags började min första arbetsdag. Det känns bra att vara där, riktigt bra. Jag hoppas verkligen att jag får vara kvar längre än tre månader. Längtar tills jag får börja jobba på riktigt, får inte göra någonting själv än eftersom man måste certifieras för varje grej.
Nu ska jag försöka sova. Konstigt nog känner jag mig inte trött. Väldigt märkligt. Igår var jag jättetrött och gick och la mig tidigt. Varför kan jag inte vara lika trött nu?! Det måste vara John Blund som är försenad. Ska fan ringa honom nu.
Godnatt!


Dubbeldiss

När jag söker jobb brukar jag uppskatta att få ett nej från ett företag. Att man inte gått vidare alltså. Ett ja är alltid bäst, såklart. Det är ju målet. Men ett nej är bättre än ingenting alls.
Men att få två nej från samma företag gällande samma tjänst känns inte lika uppskattat. Värsta dubbeldissen ju.
(behöver jag nämna att det här inlägget inte är seriöst menat? Ja, nu har jag gjort det i alla fall)


Lyssnar sönder låtar

Okej, nu blir det lite roligare saker att läsa om. Eller, roligare och roligare vet jag inte. Inte så seriösa saker kanske är bättre ordval.
När jag väl hittat en bra låt att lyssna på har jag en tendens att lyssna sönder låten. Det kan alltså bara ta några dagar innan jag tröttnat på låten. Då ger jag mig ut på jakt igen, hittar en låt och lyssnar sönder den också. Och så fortsätter det. Jag kan inte sluta lyssna heller. Alla andra låtar känns helt plötsligt inte så bra längre.
Ibland brukar jag be Nicole spela musik på hennes dator. Hon har bra högtalare till sin dator som verkligen framhäver basljudet i låten, jämfört med mina inbyggda högtalare i datorn. Oftast sitter vi där och frågar: "jaha, vad ska vi spela för musik nu då?"
Egentligen har jag lust att be henne spela om samma låt, om och om igen. Men jag ber henne inte göra det. Det känns så pinsamt och fånigt. Dessutom skulle hon sucka och gnälla: "Neeeej, inte nu igeeen!"
Ja, jag ville väl bara dela med mig av min konstiga vana. Någon mer som gör likadant?

Ett exempel på på ett låtoffer jag håller på att lyssna sönder just nu.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0